EmmaEleonora - Au Pair, Manhattan NYC

Konstigt/knäppt/knasigt, spännande/förväntansfull, vemodig och stressig! Det är några av de känslorna som jag bär på just nu. Kommer jag att hinna med allt som måste göras innan måndag, hinna träffa alla jag vill träffa, hinna packa allt som ska med för ett år på andra sidan Atlanten och hinna ta det lite lugnt så att jag inte kommer dit sönderstressad? Jag hoppas verkligen det i alla fall!

Om exakt 1 vecka har jag förhoppningsvis boardat planet i London som ska ta mig och ytterliggare en tjej från SI till JFK, New York. Jag kan verkligen inte förstå att detta är sista veckan hemma, det känns som att det fortfarande är ett bra tag kvar tills min avresa - men icke!

Ojojoj, räknade precis på antal dagar kvar i Sverige - endast 8, eller 7 nu egentligen med tanke på att hela denna dag redan gått. Det känns helt sjukt att min avresa börjar närma sig så, förstår nog inte riktigt fortfarande att jag faktiskt ska åka iväg - lämna det trygga och komma till helt nytt.

Den här veckan har verkligen bara gått i ett, måste verkligen ta mig tid att ta det lite lugnt nu så att jag inte stressar och flänger för mycket. Ikväll är det dock dags för handbollsmatch, semifinal i Malmö Arena kl 18 - ska bli riktigt kul. Only 10 days to go. EE.

Detta är för dåligt, just nu när det är massor som händer borde jag verkligen uppdatera mer här - men icke! Får väl kanske skylla på att det just är för att det är MASSOR att göra just nu som uppdateringen är USEL. Imorgon är det först dags för mys hos farmor tillsammans med Zack, vi kör upp vid 9-tiden tror jag. Efter det är det snabbt hem och packa för att ta ett kvällsflyg till Stockholm. Väl där möts jag upp av Mr Palo, familjevän som snällt nog erbjudit sig att hämta mig på Arlanda. Med rusande fart kör vi hem till Palo's för att sedan hinna mysa med en härlig middag och hinna umgås så mycket vi kan. På onsdag morgon kl 9.00 är det dags för min intervju på ambassaden och vid 12 går mitt tåg hem. Fullspäckade nästkommande dagar alltså - och det fortsätter när jag väl kommit hem också. Måste dessutom ringa till SI imorgon och fråga om mitt internationella körkort, måste nämligen få det i ordning nu också!

Ny vecka, nya tag! Som jag berättade förra torsdagen så spenderade jag och Måns helgen i mysiga Maglehem. Det blev precis en sån där helg som jag behövde, full av god mat, bra filmer och en sprakande brasa i stugan. Ikväll är det dags för mys hemma hos Fanny.

Ok, så var var jag? Jag höll på att börja berätta om denna veckas många händelser när jag blev avbruten av att springa till träningen. Träningen igår tillsammans med Lotta har gjort att jag idag haft vissa svårigheter med att gå normalt. Igår körde vi cirkelfys vilket jag inte gjort på säkert över ett halvår. Jag hade faktiskt glömt hur bra träning det faktiskt är, kändes verkligen som att man jobbade igenom hela kroppen på ett jobbigt men skönt sätt. Tillbaka till vad som gjorts denna veckan. Måndagen spenderades med Christina, klasskompis från gymnasiet som jag inte sett sen hon åkte till New York i höstas. Catching-up stod på schemat och jag fick höra om en massa härligt hon varit med om i staden som aldrig sover. Från att först ha varit i Malmö och strosat runt lite, med bl.a. lunch på GreenHouse, begav vi oss till Lund för att gå på bio. Filmen vi såg var Svinalängorna och helt klart sevärd enligt mig. Under dagen var jag dessutom tvungen att fixa med tidsbokningar av olika slag till min Medical Report som måste vara färdigställd 2 veckor innan avfärd till USA. Detta ledde till att jag i tisdags morse fick bege mig till lasarettet i Lund för att ta ett tuberkulintest - ett test för att se om man haft tuberkulos. Väntetiden var lång och jobbig då andra som tagit testet kom ut och sa att det gjort ont. Jag som är rädd för nålar var nervös hela väntetiden men så fort jag kom in till läkaren försvann det helt. Testet innebär att man sprutar in vätska under huden på armen som man sen efter 72h avläser ett positivt eller negativt resultat utifrån. 72 h har nu snart gått och imorgon bitti är det alltså dags för mig att åter besöka lasarettet för det slutgiltiga resultatet. Tisdagen bestod i övrigt i att få klart mitt online visum för att på så sätt kunna boka intervju tid hos amerikanska ambassaden i Stockholm så snabbt som möjligt. Visumet, inklusive foto blev klart igår men dessvärre var alla tider innan jag ska åka fullbokade. Jag hörde då av mig till SI som sa att jag ska hålla koll på om det kommer några nya tider i form av avbokningar och på så sätt få en tid. Jag får hålla tummarna om att något dyker upp snarast. Gårdagen + idag har mest bestått av jobb vilket även morgondagen kommer att göra. Planerna inför helgen är stugmys i Maglehem med Måns och att bara ta det lugnt! EE.

Mycket som hänt på kort tid - de senaste dagarna kan sammanfattas på just detta vis. Dock hinner jag inte berätta mer just nu, ska träffa Lotta om 15 min för att tillsammans träna på Friskis&Svettis kl 20.

Ta mig tillbaka till varma vindar, 37 graders värme och underbara Kreta. En dag som denna, då det vita vinterlandet har smält bort till hälften av vad det varit och innebär SLASK så tycker jag inte om vintern för en sekund. Idag har jag jobbat hela eftermiddagen/kvällen så jag tycker att det ska bli riktigt skönt att få vara ledig imorgon. Veckan kommer att börja med ett kärt återseende av Christina - för fy vad längesen det var som jag träffade denna underbara filur!

I sedvanlig ordning firade jag lillejulafton uppe i Borstahusen hos Finans gudfar Stefan (indirekt även min gudfar). Jag och Finan åkte upp till honom redan på kvällen den 22 december för att hinna träffas och bara ha det trevligt. Samma kväll fick jag mailet från min framtida värdfamilj om att jag skulle få reda på deras beslut dagen efter vilket tyvärr gjorde att den natten spenderades mestadels sömnlös. Den 23 december började med frukost av hög klass, bland annat med Stefans egna hembakade bröd som både jag och syrran älskade. Ett antal omgångar av sällskapsspel senare blev det att traska hem en sväng till farmor för att ge henne sin julklapp och att låna hennes Skype inför "my big conversation". Som ni vet slutade den eftermiddagen med att jag fick jobbet i New York och det blev en hel del glädjerop därefter. Strax därpå fick vi båda skynda oss tillbaka till Stefan för att hinna göra oss i ordning innan mamma och hennes pojkvän skulle komma. Ett antal proppfyllda magar senare var det dags för lite paketutdelning vilket förstås alltid är väldigt mysigt. Innan vi åkte hem passade jag även på att mysa med världens mest underbara katter, Simba & Sessan och lyckades även knäppa några kort på dessa två.

Nu har jag varit ledig ett par dagar och då är det återigen dags för jobb i två dagar. Idag jobbar jag hela dagen till kl.20, långa arbetspass är dock inte en favorit hos mig.

Idag är det trettondagen, en röd dag vilket gör att denna torsdag räknas som en söndag på sätt och vis. En söndag exakt en månad framåt i tiden blir en mycket märklig dag för mig. Söndagen den 6 februari fyller jag äntligen 20 samtidigt som det är min sista dag i Sverige innan mitt stora äventyr. Nu - en tur till Nova Lund. EE.

Denna dag började med morgonmys, god frukost och en lång varm dusch. Efter det var det dags att bege mig till Lund för att ansöka om ett nytt pass - jag måste ha ett nytt innan jag ska till amerikanska ambassaden denna månad. Efter lite fönstershopping på Lilla fiskaregatan med Måns var det dags för hemfärd. När jag väl kom hem blev det lite läsande av olika bloggar för att sedan ta cykeln och dra till Friskis&Svettis med Madde. Ett träningspass senare var det mums att få nylagad wook till middag. Planerna inför kvällen är inte många, men det blir troligt/kanske något tillsammans med tjejerna. Idag har jag dessutom fått en massa information från Au Pair in America och försökt boka tid för hälsoundersökning + tuberkulostest! Känns kanske lite mindre kul att det är så pass mycket pappersarbete och internetformulär som ska fyllas i den närmsta tiden. Dock blir jag motiverad av att det bara är 1 månad 2 dagar kvar och att jag faktiskt lyckas ta mig så här pass långt redan.

Börjar det nya året med dels dålig uppdatering dels en super nyhet. Den 7e februari kommer lilla jag att ta mitt pick & pack och flytta till mina drömmars stad, New York City. Efter att jag haft ungefär 15 värdfamiljer (totalt 22 st värdfamiljer) som kontaktat mig angående mitt år som Au Pair fick jag den 20e december en förfrågan som jag tidigare bara kunnat drömma om. Bara några dagar innan hade SI ringt mig för att fråga lite allmänna frågor och jag frågade då om mina chanser att komma till just New York. Svaret på den frågan var att de inte har några siffror på exakt hur många familjer där fanns som sökte Au Pair och att det var ett populärt val bland många Au Pairer, varav konkurrensen alltså var lite hårdare. Jag hade med andra ord delvis gett upp hoppet om att få komma dit och på ett sätt blivit helt okej med detta faktum. Vad jag inte visste då var att bara några få dagar senare skulle den rätta familjen höra av sig. Som de flesta mail från värdfamiljer jag tidigare fått fick jag mail från familjen sent på kvällen, vilket ledde till en relativt sömnlös natt av en massa blandade känslor. Nästa dag var det dags för intervju via Skype och ni kan tro att jag var nervös. Det var mamman i familjen som jag pratade med och ju längre intervjun pågick desto mer skrek magkänslan att det här kändes så otroligt rätt. Mamman frågade då om det var okej för mig att "träffa" barnen via webcam på Skype vilket jag självklart tackade ja till. Även det gick hur bra som helst och efter det blev det helt enkelt till för mig att vänta några dagar på nästa besked då hon ville kontakta mina referenser. Den 23e december fick jag ett mail om att hon hade fattat sitt beslut och ville prata med mig samma dag. Så nervös, förväntansfull och orolig jag var timmarna innan vårt samtal - skulle detta kanske kunna bli årets julklapp eller skulle det bli till att behöva ta nya tag i väntan på nästa värdfamilj. Glädjen som spred sig inom mig när hon berättade att de gärna ville att jag skulle bli deras Au Pair var helt obeskrivlig, det är till och med fortfarande så att jag inte riktigt förstår vad som väntar mig. Dagarna som följde var både fyllda med en hel massa julmys men även en del korrespondens med den nyfunna värdfamiljen. Detta bidrog mycket till att denna blogg fått lida en hel del, jag har helt enkelt haft så otroligt mycket att tänka på även om jag varit ledig och tagit det lugnt. Om 1 månad och 3 dagar beger jag mig alltså till Manhattan där jag enligt planerna ska bo i ett år framåt. En del förändringar kommer att ske här på bloggen, dock bara till de positiva enligt mig själv. Jag hoppas att ni kommer att vilja följa med mig på mitt äventyr och även den tid som nu ligger framför mig fram tills dess att jag åker. Bilder från den senaste tiden hoppas jag kunna lägga upp här snart och på så sätt sätta igång denna blogg på riktigt igen.

Årets pris för sämst uppdatering på sin blogg utdelas till- MOI! Jag vet inte riktigt vad som flugit i mig, eller rättare sagt kanske vad som inte flugit i mig. Jag har varit helt bortkopplad från min lille macbook i snart hela 10 dagar, vilket tyvärr inneburit ZERO blogginläggg. Nu är jag ledig ett par dagar så jag har bestämt mig för att ta tag i det här nu igen, jag kan ju inte bara kasta iväg någonting som jag jobbat lite på att bygga upp. De kommande dagarna hoppas jag kunna berätta en hel del nya grejer och tänkte bland annat visa lite av vad tomten gav mig. Dessutom nalkas nyår och alla förberedelser som hör till. Som tur är har jag faktiskt både bestämt kläder och var jag ska vara vilket känns väldigt skönt på ett avstressande vis. Ikväll blir det bio med Finan, vilken det blir har vi inte än bestämt men jag lär berätta sen. So long, EE.

Läste i tidningen i morse att det kommer att bli en vit jul - ÄNTLIGEN! Jag vet att vissa verkligen inte tycker om det här vädret, men enligt mig är det underbart. Är det nu vinter så ska det banne mig vara snö och riktigt kallt. De senaste dagarna har det snöat helt otroligt mycket och allt har lagt sig vilket gör att det är väldigt mycket snö som täcker landskapet just nu. Igår natt hörde den 13e värdfamiljen av sig angående mitt Au Pair-år, men även där fick det tyvärr bli ett nej. Har ställt in mig nu på att jag inte kommer att komma iväg i januari, däremot håller jag fortfarande tummarna och hoppet uppe om att det kanske blir i februari.